Manny Ribera

Foto: Björn Olsson

Peter Larsson i Manny Ribera är den som skriver det mesta utav materialet och om Manny Ribera är huvudbandet har han ständigt en låt på gång. Senaste släppet han bidragit till är däremot en cover. Vi snackade över telefon hur utvecklingen för bandet har varit och vad som komma skall.



Foto: Björn Olsson

2016 kom senaste skivan Keep em Down. Vad har hänt sedan dess?

Det har väl inte hänt så mycket egentligen. Dels bröt vi med skivbolaget där vi kanske önskat att det gjordes mer promotion för skivan. Sedan slutade vår trummis Adde och bassist Danne nästan i samma veva strax efter vi hade haft releasen för Keep em Down.

Ja ok de tröttnade eller?

Nja det var väl mer det att jag ställde lite mer krav på fördelningen i bandet då jag dragit ett stort lass och tyckte fler behövde bidra mer. Är man fyra personer i ett band så bör ju arbetsfördelningen vara 25% var och är det inte så håller det inte i längden. En person kan inte vara bäst på allt utan alla behöver dra sitt strå till stacken. Utan att gå in för mycket på det så kunde vi haft bättre fördelning emellan oss.

Men Manny Riberia finns fortfarande?

Ja absolut även om vi inte har någon fast trummis i dagsläget. Vi fick in en bassist förra året som är fast medlem nu, Kalle som var med på vår Tysklandsturne förra året tyckte det var kul och är som sagt med nu. Sedan har vi haft med en trummis ifrån bandet Supercharger som hoppat in med oss.

Vilka består Manny Ribera av idag då?

Peter Larsson – Gitarr och sång
Emil Ström – Gitarr
Kalle Norbäck – Bas
Joakim Floke – Keyboards

Det är ju lite intressant det här du nämner med Tyskland då jag springer på lite svenska band då och då som just har en fan-base i Tyskland och gör en del spelningar där samtidigt inte är så jätteuppmärksammade i Sverige. Vad tror du det beror på?

Det här är bara min teori. Men det handlar en del om att vi blir skickade till någon festival som kanske är intresserade av oss då det samtidigt kommer nått större bolag med sina band och kan presentera ett helt paket för en summa. Då blir det färre speltillfällen för oss. Metaforen skulle kunna vara likt vilda västern där nybyggarna är i en ring i sitt läger där vi Indianer försöker ta oss in i lägret (haha) du fattar metaforen va? Det är inte helt enkelt alltså.
Sedan i Tyskland och Europa så handlar det om att det finns fler ställen och att spelställena inte har så strikta alkohollagar som i Sverige och du kan lättare få till en spelning. Men de medelstora banden pressar ner sina gage och vi som är ett mindre band försöker komma upp lite så gagerna blir mindre. Det gör det hela svårare. Vi har haft samma bokare länge och han säger att det blir svårare.

Det finns en viss skillnad produktionsmässigt mellan debuten och Keep em Down där den senare låter mycket mer fläskig. Vad skulle du säga skilde Manny Ribera 2014 med 2016?

Mycket utav de låtarna som släpptes 2014 var gamla låtar som jag haft liggande plus att vi då inte riktigt visste hur vi ville ha det, jag hade precis börjat sjunga, hade alltid spelat gitarr. Men jag var väl lite trött på sångare i allmänhet så tänkte jag testar själv och det tog ju lite tid innan vi hittade rätt sound. Sedan har jag väl blivit bättre på att skriva annorlunda låtar plus att min sång har utvecklats efter två år till med en turné som passerat.



Foto: Björn Olsson

Men det är kul med dig för du har ju ett eget uttryck i din röst. Jag kan inte dra mig till minnes någon i Sverige som låter som dig.

Tack så mycket va roligt. Men jag kämpade i många år att låta som andra men det lät ju bara “kattskit” och bestämde mig bara att låta som jag gör. I början var det lätt att försöka lyssna på sina influenser och låta som dem men det lyckas ju ändå aldrig. Jag spelade in sången på första plattan en gång men lyssnade och kände att detta håller inte. Så jag väntade ett halvår och tränade lite sång trots att de andra tyckte att “det låter ju bra” men jag kunde inte stå för det och då vill jag inte släppa det. Jag visste ungefär vad jag vill åt.

Och vart skulle du säga att ni står idag?

Ja trots medlemsbyten så är vi som en inoljad maskin låtarna sitter, sedan har jag skrivit en massor av nya låtar som ska tas tag i och spelas in. Även om vi inte släppt nått på länge så slutar jag aldrig att skriva. Tankarna går om vilket sound vi ska ta, vi har inte bestämt riktigt vilken väg vi vill gå. När det väl kommer till gig så sitter allt när vi repar, alla vet vad de ska göra. Vi fick tio minuter på oss i förberedelser på scen när vi skulle öppna för Hardcore Superstar i Enköping nyligen. Men det visade sig att det räckte, vi satte allt trots korta förberedelse.

När du säger att det finns massa nytt material så är det ju också så att ni häromåret spelade in en cover i Nazareths Hair of the Dog, hur föll valet på de låten?

Ja vi gjorde även en på Be yourself och ytterligare tre låtar. Det blev riktigt bra tycker vi. Vi gömde däremot koklockan när vi spelade in Hair of the Dog hahah. Men det var positiv respons främst på Be yourself (för att hylla Chris Cornell). Men det var ju en liveinspelning på fem låtar och jag tror folk uppskattade det äkta i liveinspelandet.

Just med tanke på coronaviruset som härjar nu och att fler och fler missar livegig kan det ju uppstå en lucka i utrymmet för att släppa musik och kanske att spela livestreams för att få lite extra push på sitt band. Kan inte det vara en bra idé?

Det har vi faktiskt snackat om att göra och vi har ju gjort det innan när vi hade vårt releasegig på Facebook. Vi kan nog varit bland de första som gjorde det. Youtube är väl bäst när man ska få till bäst ljud och bild.

Hur ser det ut med framtida släpp för Manny Ribera då?

Vi har en singel som ligger och är i princip klar, det ska göras lite pålägg till och så.

Släpper ni den själva?

Det vet vi inte ännu vi håller på att se över det. Låten i sig är en liten tribute till Malcom Young som är en av mina stora förebilder. Låten handlar om hans gitarr och låten är i AC/DC stuk.

Kan du avslöja vad låten heter?

Ja… I Gave My Life for Rock n Roll. Den spelades in för ett tag sedan med det har tagit sin tid då en del av oss har fått barn och plus det faktum att jag har ju producerat allt själv. Vi har ju liksom inte någon budget att snacka om. Sedan har det blivit ett riktigt bra sound ändå men det har tagit sin tid.

Är det en fördel att ha släppt två plattor och däri ha ett sound när du som band vill utvecklas?

Nej det beror väl på vi är ju i konstant rörelse både individuellt och som band. En del säger “eran första platta var…” och sedan har du de som tycker detsamma om andra plattan osv.
Keep em Down är ju stundtals ganska progressiv och jag tror att nästa platta kan bli ännu mer åt det hållet. Väldigt många gillar vår låt The Forgiver och vi trodde nog att denna kommer ingen gilla den är ju nästan 7 minuter lång. Det är ju inte hitlåten direkt.

Nej men Manny Ribera skriver väl inte hitlistemusik.

Nej det är ju sant men det är ju också lyssnaren som bestämmer vad som är en hit. Se till Maidens Hallowed Be Thy Name, den är väl typ åtta minuter lång och det är en megahit. Stairway to Heaven likadant.
Så nästa skiva blir mer mer progressive. Floke är ju synthmaster 2000, haha, han har ju massor av sound som man kan experimentera med. Jag gillar ju de progressiva sounden från 70-talet och även viss del 90-talet som Soundgardens Superunknown.

Men vi får inte ny platta 2020?

Nej inte fullt album, vi kommer nog spela in det 2020 till hösten.

Du skriver ju musik hela tiden och har haft med låtar på andra artisters plattor men vad är det störst mediala släppet du varit med på.

Ja det är ju ett utav de största melodic rock banden i Sverige men flertalet av de band som jag har haft med låtar på vill inte gärna att man snackar om att “jag har gjort detta eller detta” utan jag skriver en låt och får i bästa fall cred i bookleten och så är jag ju registrerad låtskrivare på just den enskilda låten. Men det finns ett gäng låtar där ute som jag varit med och skrivit.

Men är det något som du är extra stolt över att ha fått släppa som du dessutom får prata om?

Oj… jag det är väl kruxet att man inte får prata om allt men mina egna låtar står både The Forgiver och A Better Place högt på listan den senare har väldigt personlig text också. Sedan var jag med i ett band som hette Galt och en låt som heter Still We Have To Pay ifrån den EP vi gjorde tillsammans.

Du har ju nyss blivit farsa och en del personer blir totalinspirerade av det medan andra inte…

Jag har inte rört gitarren på två månader.

Jasså bara bebisen för ögonen?

Nja jag hade en fix idé om att jag skulle skriva en låt om dagen men det blev så otroligt mycket låtidéer så jag visste inte var jag skulle börja. Däremot så nynnar jag in på telefonen då och då jag skriver hela tiden, det är en form av välbefinnande för mig.

Texter kan ju vara en sådan grej som bara dyker upp när livsförändringar sker med det har inte skett då alltså?

Nej jag tar ofta tid på mig när jag skriver texter och det tar tid innan jag blir nöjd. Ofta när jag skriver så scat-sjunger jag in melodin då jag vet hur jag vill det ska låta. Då är det ofta en hittepå text.

Men vid sidan om Manny Ribera så har du hamnat i nytt gäng Mojo Boogie

Ja Anders Jacobson (trummor) ifrån bandet El Pompero och jag snackade om att lira in Freddie Kings Going Down. Så det blev att vi körde en dag hos honom i Uddevalla. Planen är att vi ska ut och lira lite med annat material som vi skrev tillsammans den helgen men som vi inte riktigt fått klart.



Foto: Henrik Jynnesjö.

Hur kom det sig att det blev en hyllning till Freddie King?

Jag tycker helt enkelt att han är fantastiskt bra, det är då ärlig musik. Han bara går in och kör och skiter i om det blir någon blåton med. Idag är allt så tillrättalagt och jag gillar det gamla där det är lite skönhetsfel. Jag kan ju själv vara för petig och göra re-takes men försöker gå ifrån det. Solot på Going Down är ju one takes och det finns grejer på det som inte är perfekt men vi behöll det som det var.

Vad får vi mer ifrån Mojo Boogie då, du sa ni har fler låtar på G.

Ja det är återigen tiden som vi behöver få ihop. Jag bor ju i Malmö och han i Lysekil så vi får se till att hitta det först. Men när vi gör det ska vi spela in lika opretantiöst som vi gjorde första gången. Vi hade liksom mickat trummorna på fyra mickar, en på gitarr, en på bas och en på sång.

Cool video ni fått ihop också när Hindenburg störtar.

Kul, det är jag som gjort videon då jag hittade Hindenburgbilderna som fick användas och så gjorde jag klippet. Men håll ögonen på Mojo Boogie också så kan ni förhoppningsvis få höra lite mer kul framöver.

Ja absolut ska vi göra. Tack för du tog dig tid.