Foton: Trons.

Vi må ha samma efternamn med släkt verkar vi inte vara. Frontmannen i New Orleans bluesbandet Gumbo gör nu solodebut. Ett antal singlar kommer att släppas innan fullängdaren ser dagens ljus i februari. Soloplattan är en mix och kommer inte kunna falla under blues per definition utan en intressant mix av Mikaels uppväxt.

Hur började ditt musikintresse?
Med att jag hade släkt i Dalarna i Leksand. Vi hade stuga där uppe och som barn fick man ju åka med vare sig man vill eller inte. Väl där upptäckte man musiken på allvar lite, det är ju väldigt mycket spelmanstraditioner mycket fester med öppna spelningar. Det var här jag första gången hörde det New Orleans-aktiga svänget live, sedan dess ligger det mig varmt om hjärtat, plus att det spelades väldigt mycket Fats Domino och Little Richard hemma.
Sen när man börjar på rockskolan, då hade man ju inga instrument själv utan vi fick ju låna utav ABF nån gång i 15-årsåldern, men vi drog ihop ett gäng och lirade, tillslut fick jag egen gitarr.
På den här tiden i Mariestad där jag är uppväxt var det ju mycket Punk, Asta Kask ifrån Töreboda/Mariestad var lite av kungar där och då men jag har inte lirat speciellt mycket punk utan mer åt blueshållet.

Ditt coverband Uncle Jam går väl tillbaka till den här tiden ungefär?
Nja först var det lite andra band där vi vann en rocktävling med eget material och jag minns att vi fick spela in en platta i Skövde, vid den här tiden det skulle vara mycket triggade trummor och ingen av oss hade sett en studio innan utan vi var ju helt i händerna på dem i studion. Det var en rolig upplevelse men jag har knappt lyssnat på den plattan sedan dess.
Runt 95-96 bildades Uncle Jam som lirade lite här och var, där alla utom jag så småningom flyttade till Göteborg och någon gång 96 ringde PJ (pianisten i Gumbo) om ett gig i Grebbestad på en restaurang som hette Grebys. Det var där bandet Uncle Jam formades till det som år 2020 firar att man spelat 25 somrar på Grebys. Dom flesta medlemmarna bodde i Göteborg så det blev ett naturligt steg att flytta ner dit från Mariestad. Uncle Jam blev ju även lite av ett husband med sin Elvis hyllning på legendariska Gillestugan som då låg på Järntorget.

Hur blev då Gumbo till?
PJ och jag åkte över till New Orleans och när vi hade varit där kände vi att vi måste ju dra igång det här svänget i Sverige för det fanns ju ingen som spelade New Orleans stilen. Det hade ju varit en jädra upplevelse då det är så mycket musik där hela tiden. Vi var dessutom där i samband med en festival som gick över två veckoslut. Sen ledde det ökade intresset för oss i och med att ingen hade det här stuket i Sverige, så det blev väl lite exotiskt. Det i sin tur ledde till massor av spelningar i norden och även ett par gig i Europa och inte minst fyra plattor och flera P4-live gig.

Lyssnar man på band du spelar med är det är ganska stora arrangemang mycket blås percussion mm. till exempelvis Uncle Jams version av Hendrix låten Crosstown Traffic. Har du inte funderat på minimera arrangemangen lite, som en kontrast till både Gumbo och Uncle Jam?
Jo absolut det kommer bli lite mer avskalat på soloplattan nu. Jag skrev under 90-talet några låtar på svenska och har fortsatt skriva hemma och när Johan Håkansson, min trummis och producent, fick höra dessa idéer bokade han mer eller mindre in studiotid på en gång och sa att nu är det dags att göra något av detta. Vid den här tiden så hade jag väl kanske fyra färdiga låtar och plötsligt blev jag tvungen att sätta ihop 6-8 låtar ifrån embryon.

Vad inspireras du av då?
Jag gillar när det händer olika saker på en skiva. Älskar ju en skiva som Van Morrisons, Tupelo Honey där det blandas duktigt, det är kan vara vals, blues, rock och ballader i en stor blandning samtidigt som produktionen håller ihop allt. Svenska artister som inspirerat är bland annat Ola Magnell, Peps Persson, Docenterna, Perssons Pack när de kom och många andra.

Hur låter nya skivan då?
Låtarna på skivan har väldigt olika karaktär. Första låten jag har släppt “Liten man gör så gott han kan” är lite utav en reggae bag, en homage till Dag Vag och Peps. Ursprungligen var tanken att jag skulle göra en låt om mig själv men det blev så himla pretentiöst så det växte fram en låt som är en hyllning till dom som sliter i det tysta “dom små och svaga dom att beklaga” som Allan Edwall sjunger i Familjeporträtt.

Ett citat i “Liten man gör så gott han kan” är: “visa lite kärlek och medmänsklighet vart är vi på väg med vår sköra planet”
Var kommer en sådan text ifrån?
Ja men det är ju lite med det här att lyfta upp de små människorna. Eller likt att se den är bruna sörjan runt oss, det är lite oroväckande där ingen säger något man saknar någon som sticker ut. Jag har inte haft problem med texten, ibland blir det som att man sitter och krystar fram en text och det låter inte så naturligt utan jag försöker använda mitt vardagsspråk och det har kommit ganska naturligt när jag skriver på svenska sen har jag givetvis fått bolla vissa saker med personer som känner mig väl.

För mig låter det som bluesen finns med dig hela tiden.
Ja det gör den, New Orleans bluesen ligger mig varmt om hjärtat och det är ett uttryck jag behärskar.

Uttrycket Roots dyker upp i samband med dig ibland, tycker du att blues är lite för smalt att beskriva din musik
Nja jag vet inte, det var väl Louis Armstrong som sa att det finns två typer av musik, den som svänger och den som inte svänger eller det som är bra det som är dåligt. Det finns ju svinbra Alf Robertson låtar eller liknande musik i dansbandsfåran som exempel men jag tror iofs mestadels att det handlar mycket om äktheten och att det kommer från hjärtat. Men skivan som jag släpper är medvetet mycket blandad i stilarna.

Nästa singelsläpp som heter Makarov är i grunden inspirerad av den Ryska nationalsången. Den utspelar sig i mitt pojkrum, min farsa spelade hockey och han var hockeydomare, hockeytokig så när hockey-vm gick hemma då var ju tv:n på högsta volym och ryssarna var ju dominanter när jag växte upp 80-talet så när ryska nationalsången gick på på TV så trodde jag att det var temasången för VM liksom.
Så när jag gjorde en melodi inspirerad av den kände jag tillslut att jag måste göra en text till den här, melodin har liksom hängt kvar så när jag var på en loppis…
jag hänger för övrigt en del på loppisar där jag för övrigt köpte gammal Yamahaorgel med inbyggt trumkomp som jag använt många gånger när jag ska göra demos för jag orkar inte hålla på att programmera trummor för övrigt på andra singeln Kaos och Obalans ligger ett trumkomp ifrån orgeln låten igenom där Håkansson lägger sina trummor över kompet.
…men tillbaks till Makarov, när jag var på en loppis hittade jag tidningen Buster ifrån 1982 eller nått sånt där det var ett idolporträtt på bland annat Makarov som för mig varit en stor idol när jag var liten vilket blev liksom som en tidsmaskin tillbaka till pojkrummet och så kom texten till. Det blev en visa inspirerad av ryska nationalsången. Makarov kommer släppas digitalt den 6/12.

Sedan finns det en låt som är skriven nästan som en psalm som heter Godnattvisa där pianisten på skivan Niklas Medin och jag satt ner där jag förklarar lite hur jag vill att det ska låta, som i ett kapell eller i en skola, väldigt avskalat där min sång ligger väldigt långt ner.
Enda låten på plattan som inte är min egen är en Daniel Norgren cover som jag skrivit till svensk text till som heter Mörka Moln, i original Black Vultures. Det var nog den första jag hade klar men kände att ska jag göra detta får jag göra något eget fast denna låt blev så bra att den fick vara med på skivan. Låtarna i övrigt är väldigt raka med skit under naglarna och utan krusiduller.Skivomslaget förresten på den nya plattan är PJ från Gumbo som har hjälpt mig med.

Ja jag har alltså inget emot det här stora som du har gjort innan ihop med exempelvis Gumbo det var bara att det blev en intressant fråga då det händer ofta mycket i de sammanhang du är med, percussion rytmik och sådär tänkte att är det kanske är någon form av fetish…
(Mikael lite road) Ja det kanske det är men det är också en viss trygghet, ju längre man håller på så inser man att less is more även om Yngwie Malmsteen säger att more is more. Det här att man hushåller och kanske inte jämt smackar på, samt att det hänger lite på mixen produktion att få fram texten och skapa ett sväng på något sätt.

Har du någon replokal där du hänger?
Nej jag har ingen replokal, vi lånar replokaler inför gig eller något produktion och så samlas och sätter ihop en setlist annars sitter man hemma var för sig och spelar till låtarna. När jag spelar med Kjell Gustavsson då repar man nästan på soundchecken. Men visst man saknar lite att ha ett gäng och köra ihop med. Det kanske låter lite drygt men de jag spelar ihop med är så professionella så det brukar bli bra. Men absolut jag kan sakna att åka till en replokal.

Du är ju själv gitarrist men du har ändå tagit in en gitarrist till plattan Stefan Jonsson.
Ja vi hade ju tre dagar att spela in och då känns det ju kul att ha med bra musiker som kan komma med input sen är han ju grym på slidegitarr och då kan jag koncentrera mig på min grej liksom. Han har dessutom en fantastisk inställning och kommer gärna med idéer, ibland kanske vi följer den idén eller så kör vi på den ursprungliga idén plattan har vuxit fram och alla musiker tillför väldigt mycket.

Är det med några musiker ifrån dina andra band på plattan?
Nej det är Niklas Medin på piano, dragspel och orgel, Stefan Jonsson på gitarr, Sven Lindvall på bas, moogbas samt tuba faktiskt, Johan Håkansson på trummor, percussion och vibrafon och så spelar jag ju lite gitarr, mandolin, blockflöjt och sjunger förstås.
Sedan är Johannes Strömblad, Elin Johansson på kör, Jonas Palm, Janne Erlandsson på baryton och tenorsax samt Janne Bjergen på trumpet och flygelhorn.
Totalt sett blir det fyra singlar en i december en i januari följt av hela albumet i februari.

Sedan vill du förstås komma ut och spela live.
Vi åker ut lite senare i vår i slutet av april början av maj, premiär blir på Nefertiti 29April. Det blir samma grundband som på inspelningenDå Håkansson och Sven som gjort en platta med Håkan Hellströms gitarrist Simon Ljungman ska ut och turnera med honom i mars fick det bli apri/maj för min del så dom kan vara med. 

Skulle du säga att det här är din riktiga solo debut förutom det där enstaka låtar på 90-talet.
Ja det skulle jag nog säga. Man har ju lite mer att säga nu när man varit med om en hel del grejer, det kanske låter lite pretentiöst men att stå för det man sjunger, fånga upp det från olika håll sen får man ju tänka på hur man framställer det det får ju inte låta jag jag jag

Men har du aldrig haft några solo ambitioner innan då?
Nej det har jag nog inte men dem jag spelar och spelat med har ju blivit mer och mer professionella. En tanke som funnits är också att kanske bör jag profilera mig bättre och kanske ska jag sätta mitt namn någonstans det blir ju lättare om man ska boka gig om folk vet vem man är annat än jaha där är han som sjöng med det där bandet.

Solosläppet med Mikael Westman är alltså beräknat i Februari och släpps digitalt och på vinyl. Singlarna Liten Man Gör Så Gott Han Kan, Kaos och Obalans finns redan digitalt och 6 december får vi nästa singelsläpp i form av Makarov. Kolla Upp!!!